Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
upp|odl·ar●vanligen lös förb., seodla
(börja) bedriva jordbruk på
visst markområde
jordbr.den uppodlade arealen i Sverige minskar ständigtuppodla ngtsedan 1552Subst.:vbid1-378750uppodlande,
vbid2-378750uppodling