Svensk ordbok 2009, webbversion

upp`lagra verb ~de ~t upp|­lagr·ar●vanligen pass. el. perf. part. under längre tid samla på visst ställe kem.gifter som upplagras i kroppen vid hasch­rökningupplagra ngt (ngnstans)sedan 1875Subst.:vbid1-378351upplagrande, vbid2-378351upplagring