Svensk ordbok 2009, webbversion
1
upphämta
se
opphämta
2
upp
`
hämta
verb
~de ~t
upp|hämt·ar
●
ofta lös förb., se
hämta upp
utföra upphämtning av
Noll
försprånget upphämtades snart
upphämta ngn/ngt
sedan trol. 1970-talet
Subst.:
vbid1-378070
upphämtande
,
upphämtning