Svensk ordbok 2009, webbversion

upp`finningsförmåga substantiv ~n upp·finn·ings|­för·måg·an●förmåga att tänka ut nya metoder och an­ordningar inte nöd­vändigtvis tekniska; på grund av nöd­tvång el. variationsbehov psykol.för att över­leva en månad på den öde ön krävdes stor uppfinningsförmågasedan 1783