Svensk ordbok 2009, webbversion

upp`esittare substantiv ~n äv. vard. uppesittarn, plur. ~, best. plur. uppesittarna uppe|­sitt·ar·en●person som sitter uppe länge på kvällarna antingen ensam (ofta arbetande) el. i sällskap psykol.yrk.uppesittarkvälluppesittartypsedan 1953