Svensk ordbok 2009, webbversion
adjektiv,
neutr. ~
upp|brag·ta●upprörd
ofta över ngt avslöjande
admin.komm.många blev uppbragta över de fantastiska fallskärmsavtalen○äv. om handling e.d.hennes uppbragta reaktionuppbragt (över ngt/att+V/SATS)sedan 1791efter ty. aufgebracht med samma betydelse, till aufbringen ’komma att fara upp; förarga’
Intressant nog heter det han var uppbragt, inte *han var uppbragd.