Svensk ordbok 2009, webbversion

undule´ra verb ~de ~t undul·er·ar●röra sig i vågor fys.ett undulerat landskapundulerasedan 1769modern bildn. till lat. un´da ’våg, bölja’; jfr undulat Subst.:vbid1-376583undulerande, vbid2-376583undulering; undulation