Svensk ordbok 2009, webbversion

un`derställa verb underställde underställt, pres. underställer under|­ställ·er●ofta pass. ge (ngn) rätt att bestämma över komm.styrkorna ska underställas armé­chefenfrågan ska underställas styrelsen(s prövning)○äv.ge (ngn) till­fälle att göra bedömning av underställningsskyldighetdomen underställdes dom­stolens prövningunderställa ngn/ngt (ngn/ngt)sedan 1634Subst.:vbid1-376172underställande, vbid2-376172underställning