Svensk ordbok 2009, webbversion

un`derofficer substantiv ~en; som plur. kan användas ~are och som best. plur. ~arna under|­of·fic·er·en●befäls­person in­om krigs­makten med ställning närmast under officer nu­mera ej officiell beteckning i Sverigemil.yrk.till kategorin underofficerare räknades bl.a. sergeanter och fan­junkaresedan 1628