Svensk ordbok 2009, webbversion
verb underbyggde underbyggt, pres. underbygger
under|bygg·er●ofta perf. part.
ge säker faktamässig grund för
viss utsaga, slutsats e.d.
komm.kritiken var dåligt underbyggdunderbygga ngt (med ngt)sedan 1631Subst.:vbid1-375498underbyggande;
underbyggnad