Svensk ordbok 2009, webbversion

un`derbarn substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en under|­barn·et●barn som är o­normalt duktigt på visst om­råde som vanligen bara vissa vuxna behärskar; mest i fråga om konstnärlig el. intellektuell verksamhet allmän kulturpsykol.yrk.Mozart var historiens mest berömda musikaliska underbarn○ibl. om ngt äldre person (ungdom el. ung man el. kvinna)lagets nitton­åriga underbarnsedan 1749till 3under och barn