Svensk ordbok 2009, webbversion

un`dantagsfall substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en und·an·tags|­fall·et●vanligen med prep.i fall som av­viker från det normala Nollsidoutgången får an­vändas bara i undantagsfalli undantagsfall kan man få dispens(i) undantagsfallsedan 1839