Svensk ordbok 2009, webbversion

un`danflykt substantiv ~en ~er und·an|­flykt·en●ofta plur. improviserad, troligen inte sannings­enlig, ur­säkt för att slippa göra ngt komm.en dålig undanflyktkomma med undanflykterhan tackade nej och skyllde på förkylning, men det var nog en undanflyktsedan 1659