Svensk ordbok 2009, webbversion

un`dandra äv. åld. un`dandragaun`dandraga verb undandrog undandragit, pres. undandrar äv. åld. undandrager und·an|­drag·it●inte (längre) låta få komm.undandra staten pengarman beslöt att undandra skolan samhälls­stöd○äv. med konstruktionsväxlingundandra pengar från statenundandra ngn/ngt ngt, undandra ngt (från ngn/ngt)sedan ca 1420Legenden om Gregorius af Armenienfornsv. undandragha Subst.:vbid1-375064undandragande, vbid2-375064undandragning