Svensk ordbok 2009, webbversion

ul`traljud substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en ultra|­ljud·et●hög­frekvent, o­hörbart ljud bl.a. anv. vid eko­lodning samt i medicinska och tekniska samman­hang med.tekn.JFRcohyponyminfraljud ultraljudsbehandlingultraljudsdiagnostik○äv. om mot­svarande medicinska under­sökningultraljudet visade att fostret ut­vecklades välsedan 1939