Svensk ordbok 2009, webbversion
uka
´
s
substantiv
~en ~er
ukas·en
●
(tvingande) påbud från myndighet
urspr. tsaren i Ryssland
komm.
samh.
en kejserlig ukas
utfärda en ukas
sedan 1709
av ry.
ukaz
’befallning; lag’