Svensk ordbok 2009, webbversion

tö`rnekrönt adjektiv, neutr. ~ törne|­krön·ta●som (på huvudet) bär en törne­krona nästan en­bart om Jesus admin.relig.den törnekrönte Frälsarensedan ca 1420Bonaventuras Betraktelserfornsv. thornkronadher; till 2torn