Svensk ordbok 2009, webbversion
tö
`
rnekrönt
adjektiv
,
neutr.
~
törne|krön·ta
●
som (på huvudet) bär en törnekrona
nästan enbart om Jesus
admin.
relig.
den törnekrönte Frälsaren
sedan ca 1420
Bonaventuras Betraktelser
fornsv.
thornkronadher
; till
2
torn