Svensk ordbok 2009, webbversion
tå
`
gångare
substantiv
~n
äv. vard.
tågångarn
,
plur.
~
,
best.
plur.
tågångarna
tå|gång·ar·en
●
däggdjur som vid gång stöder sig på tårna
zool.
JFR
cohyponym
hälgångare
hund- och kattdjur är tågångare
sedan 1836