Svensk ordbok 2009, webbversion

tä`vlingsmänniska substantiv ~n tävlingsmänniskor tävl·ings|­männ·isk·an●person som lyckas prestera sär­skilt goda resultat vid (viktiga) tävlingar ofta på grund av goda nerver psykol.spel.sport.yrk.han visade vilken tävlingsmänniska han är när han tog 2,34 i sista försöket○ngn gång äv.person som tävlar mycket (och gärna) sedan 1924