Svensk ordbok 2009, webbversion

tä`tört substantiv ~en tät|­ört·en●typ av växt med två­läppiga, sporrförsedda blommor och en rosett av gul­gröna blad vid marken som är klibbigt slemmiga på över­sidan och till näring åt växten fångar in och löser upp insekter (och på vilka finns en art av bakterier som kan ut­nyttjas vid fram­ställning av lång­mjölk) bot.sedan 1749till täte