Svensk ordbok 2009, webbversion
tä`ta
verb ~de ~t
tät·ar●göra (mer) ogenomtränglig för vätska eller gas
Nolltäta behållarentäta fönstrettäta båten○äv. med avs. på springa e.d.fylla igen
täta läckantäta ngtsedan slutet av 1400-taletSvenska Medeltids-Postillorfornsv. thätta; till 1tät
Subst.:vbid1-374054tätande,
tätning