Svensk ordbok 2009, webbversion

tä`ta verb ~de ~t tät·ar●göra (mer) o­genomtränglig för vätska eller gas Nolltäta behållarentäta fönstrettäta båten○äv. med avs. på springa e.d.fylla i­gen täta läckantäta ngtsedan slutet av 1400-taletSvenska Medeltids-Postillorfornsv. thätta; till 1tät Subst.:vbid1-374054tätande, tätning