Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n äv. vard. tänkarn, plur. ~, best. plur. tänkarna
tänk·ar·en●person som gärna ägnar sig åt (djupsinnigt) tänkande
fil.psykol.yrk.fritänkareoliktänkaretyskarna har kallats ett folk av diktare och tänkare○spec.filosof
”Människan är alltings mått”, sade en antik tänkaresedan 1734