Svensk ordbok 2009, webbversion

täl`jkniv substantiv ~en ~ar tälj|­kniv·en●mindre, enklare kniv t.ex. att tälja med verkt.skära guld med täljkniv(ar)seguld 1 sedan förra hälften av 1300-taletSödermanna-Lagenfornsv. tälghekniver; till 1tälja