Svensk ordbok 2009, webbversion

täck`as verb täcktes täckts täck·as●ha godheten att göra ngt; i vissa ut­tryck av hövlighetskaraktär åld.komm.biskopen täcktes när­vara vid in­vigningen○äv. med konstruktionsväxlingsynas (ngn) på­kallat att i nåd handla på visst sätt det täcktes Gud att hädan­kalla hennetäckas (att+)Vsedan förra hälften av 1300-taletSödermanna-Lagenfornsv. þäkkias; bildn. till täck