Svensk ordbok 2009, webbversion
verb täcktes täckts
täck·as●ha godheten att
göra ngt; i vissa uttryck av hövlighetskaraktär
åld.komm.biskopen täcktes närvara vid invigningen○äv. med konstruktionsväxlingsynas (ngn) påkallat
att i nåd handla på visst sätt
det täcktes Gud att hädankalla hennetäckas (att+)Vsedan förra hälften av 1300-taletSödermanna-Lagenfornsv. þäkkias; bildn. till täck