Svensk ordbok 2009, webbversion
[-å´n]
substantiv ~en ~er
tyf·on·en1virvelstorm
särsk. om en typ av sådan storm i Östasien
meteorol.tyfonbältetyfoncentrumsedan 1773via eng. av kinesiska tai fung ’tyfon; mäktig vind’
2ljudsignalanordning i form av en tryckluftsdriven siren
bl.a. anv. i flyglarm
flygtekn.tekn.en datastyrd tyfonsedan 1922jfr varumärket Tyfon