Svensk ordbok 2009, webbversion

tupp`fäktning substantiv ~en ~ar tupp|­fäkt·ning·en●arrangerad strid mellan special­tränade tuppar vanligen försedda med metallsporrar; ett upp­skattat folk­nöje bl.a. i Latin­amerika komm.spel.○ibl. bildligtpolitikernas tuppfäktning in­för tv-tittarnaen tuppfäktning (med ngn/ngt), en tuppfäktning (mellan ngra)sedan 1734