Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n tunnlar
tunnl·ar1större passage som löper under jorden eller genom berg
och används för trafik, rörledningar m.m.
trafik.tunnelinfarttunnelmynningbiltunnelvägtunnelen lång tunnelgräva en tunnelbygga en tunnelen tunnel under flodentåget körde igenom den mörka tunnelnen tunnel (genom/under ngt)se ljuset i (slutet av) tunnelnse1ljus 1
sedan 1828av eng. tunnel med samma betydelse; av fornfra. tonnel ’tunna; gång välvd som en tunna’; besl. med 1tunna
2boll som spelas mellan en motståndares ben
i fotboll
Nollgöra en tunnelhan kom fri efter en elegant tunnel på backensedan 1974