Svensk ordbok 2009, webbversion

tunik [-i´kel.-ik´] substantiv ~en ~er tun·ik·en●typ av (lår- eller knä­lång) överklänning till lång­byxor eller kjol kläd.sedan 1808av fra. tunique med samma betydelse; av lat. tun´ica ’ärm­löst under­plagg’