Svensk ordbok 2009, webbversion

tung`viktare substantiv ~n äv. vard. tungviktarn, plur. ~, best. plur. tungviktarna tung|­vikt·ar·en●idrottare som tävlar i tung­vikt i ngn av kraft­sporterna sport.yrk.en tungviktare som hade vunnit nästan alla matcher på knockout○äv. (mer informellt) om stor och kraftig idrottare i an­dra grenarlaget behöver en tungviktare som center○äv. bildligtbetydande person närings­livets tungviktaresedan 1929