Svensk ordbok 2009, webbversion
tung
`
spets-r
substantiv
~:et
,
plur.
~
,
best.
plur.
~:en
tung·spets-r·et
●
r-ljud som bildas med tungspetsen mot tandvallen
språkvet.
JFR
cohyponym
tungrots-r
många skånska artister övergår till rikssvenskt tungspets-r
sedan 1900