Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n trätobröder
träto|brodern●person som man ofta diskuterar och (på ett vänskapligt sätt) tvistar med
komm.yrk.hans gamle vän och trätobroder○ofta med innebörd av ömsesidighetde var gamla trätobröder○urspr. om person(er) med mer fientliga relationerngns trätobroder, trätobroder till ngn, ngra är trätobrödersedan 1496Stockholms stads tänkeböckerfornsv. thrätto brodhir