Svensk ordbok 2009, webbversion

trä`tobroder substantiv ~n trätobröder träto|­brodern●person som man ofta diskuterar och (på ett vänskapligt sätt) tvistar med komm.yrk.hans gamle vän och trätobroder○ofta med inne­börd av ömse­sidighetde var gamla trätobröder○urspr. om person(er) med mer fientliga relationerngns trätobroder, trätobroder till ngn, ngra är trätobrödersedan 1496Stockholms stads tänkeböckerfornsv. thrätto brodhir