Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~ar
träl·en●person som berövats rätten att bestämma över sig själv och tvingas utföra hårt arbete åt ngn annan
särsk. om sådan person i det forntida Norden
samh.yrk.SYN.synonym1slav
längst ner på samhällsskalan stod trälarna○numera ibl. försvagatperson som (av omständigheterna) är tvingad till mycket hårt arbete
arbetsträldemonstranterna sjöng ”Upp trälar uti alla stater ...”○äv. om person som är mycket beroende av ngtsyndens trälen träl under lastensedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. þräl; nord. ord av osäkert urspr.