Svensk ordbok 2009, webbversion

trä`dkrypare substantiv ~n äv. vard. trädkryparn, plur. ~, best. plur. trädkryparna träd|­kryp·ar·en●en brunstrimmig och vit tätting som har smal, bågböjd näbb och styv stjärt som den an­vänder som stöd när den (ofta i spiral) klättrar upp­för träd­stammar på jakt efter insekter zool.sedan 1836