Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
trä·blås|in·stru·ment·et●blåsinstrument där tonen uppkommer genom att luftstrålen riktas mot en skarp kant eller mot ett eller två rörblad
ibl. men inte nödvändigtvis av trä
musikJFRcohyponymbleckblåsinstrument
till träblåsinstrumenten räknas bl.a. flöjt, klarinett och saxofonsedan 1873