Svensk ordbok 2009, webbversion
trum`slagare
substantiv ~n äv. vard. trumslagarn, plur. ~, best. plur. trumslagarna
trum|slag·ar·en●person som (yrkesmässigt) spelar trumma
musiktrumslagarpojkeregementsorkesterns trumslagaresedan 1509brev från biskop Hemming Gadd i Linköping till Svante Nilsson (Styffe)fornsv. trumslaghare