Svensk ordbok 2009, webbversion

trum`slagare substantiv ~n äv. vard. trumslagarn, plur. ~, best. plur. trumslagarna trum|­slag·ar·en●person som (yrkesmässigt) spelar trumma musiktrumslagarpojkeregementsorkesterns trumslagaresedan 1509brev från biskop Hemming Gadd i Linköping till Svante Nilsson (Styffe)fornsv. trumslaghare