Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
tro|lov·ar●ordna trolovning för
son el. dotter
mest histor.släkt.○vanligen refl.ingå trolovning
JFRcohyponymförlova sig
de unga tu trolovade sigtrolova ngn (med ngn)sedan mitten av 1300-taletÖstgöta-Lagenfornsv. trolova; till 1tro och 2lova
Subst.:vbid1-368499trolovande,
trolovning