Svensk ordbok 2009, webbversion

1tripp´el substantiv ~n ●en gul­vit skiffrig berg­art anv. för ren­göring m.m. av metall­föremål geol.sedan 1629jfr fornsv. tripola med samma betydelse; till Tripolis, nu­mera Tripoli, namn på stad i Libyen
2tripp´el substantiv ~n tripplar trippl·ar●ngt tre­faldigt vard.Nollklubben vann både ligan, cupen och Champions league och tog allt­så en trippelsedan 1838se trippel-