Svensk ordbok 2009, webbversion

tripo´d substantiv ~en ~er tri·pod·en●(antik) kokring i form av en tre­fot främst anv. som hedersgåva e.d. och ofta ute­slutande prydnadspjäs hush.○i sammansättn. äv. om (den grund­läggande konstruktionen i) an­dra före­mål med tre ben e.d.tripodmastsedan 1804av grek. trip´ous med samma betydelse, urspr. ’tre­fotad’; jfr tri-, podium