Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n, plur. ~r äv. ~s
trior·na1grupp av tre personer
som vanligen har ngt gemensamt
sociol.yrk.JFRcohyponymtreklöver
brödratrioen trio som hade hållit ihop sedan skoltiden○spec.ensemble av tre spelande eller sjungande personer
NN:s trio stod för dansmusiken○äv. om motsvarande (klassiska) musikstyckepianotrioen trio för stråkar av Mozartsedan 1792av ita. trio med samma betydelse; till tri-
2mellansats i komposition av dans- eller marschtyp
urspr. för tre blåsinstrument
musiksedan 1835