Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~men el. ~met
trimm·en1i vissa uttryck
fullgott och funktionsdugligt skick
tekn.hålla maskinerna i trim○spec.god fysisk form
topptrimhålla sig/kroppen i trim med motionsedan 1919av eng. trim med samma betydelse, till trim ’välgjord; utrustad’
2skillnad i djupgående mellan för och akter
på fartyg
sjö.aktertrimbåten låg med förligt trimsedan 1920