Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
trend|brott·et●grundläggande förändring av (sedan länge rådande) tendens
så att t.ex. en negativ utvecklingskurva blir (långsiktigt) positiv
samh.för första gången på tio år fick löntagarna mer i plånboken – många talade om ett trendbrottsedan 1979