Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
trem·ul·ant·en1anordning i orgel med vars hjälp tonen görs vibrerande
instr.musiksedan 1704till tremulera
2konsonant som bildas genom vibration av tungspetsen, tungspenen eller läpparna
språkvet.JFRcohyponymvibrant
”r” är oftast en tremulant i rikssvenskansedan 1879