Svensk ordbok 2009, webbversion
verb tredskades tredskats
tredsk·as●visa tredska
psykol.han tredskades och ville inte äta upp gröten○spec. jur.vägra att inställa sig inför domstol på anbefalld tidpunkt
tredskas (mot ngn)sedan förra hälften av 1300-taletUplands-Lagenfornsv. þryzkas, treskas
Subst.:vbid1-367394tredskande;
tredska