Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~ar
trapp·en●typ av stor, skygg stäppfågel med kort näbb, trubbiga vingar och kraftiga ben
förekommande i Afrika, Sydeuropa och Asien
zool.småtrappstortrappsedan 1639av lågty. trappe eller ty. Trappe med samma betydelse; trol. av slaviskt urspr.
substantiv ~en
trapp·en1trappa
vard.arkit.○äv.trappuppgång
pojkarna satt i trappen och spelade schacksedan 1585till trappa
2typ av basalt
som ofta har trappstegsliknande utseende
geol.geol.sedan 1758nord. ord; efter basaltens trappstegsformade utseende
interjektion
tripp trapp trull
se3tripp
sedan 1782jfr 3tripp