Svensk ordbok 2009, webbversion

1trapet´s substantiv ~en ~er trapets·en●ett gymnastik- och akrobatikredskap med en våg­rät stång som hänger i två linor och svänger fram och till­baka sport.trapetskonstnärtrapetsnummergunga i trapetsakrobaterna hängde i knä­vecken i trapetsen 20 meter upp○ibl. bildligt, särsk. för att under­stryka nyck­fullhet, till­fällig karaktär o.d.livets trapetssedan 1887se 2trapets
2trapet´s substantiv ~et ~er trapets·et●en rät­linjig fyr­sidig geometrisk figur där två av sidorna är parallella mat.trapetsformadparallelltrapetssedan 1690av grek. trapez´ion, urspr. ’litet bord’, till trap´eza ’bord (med fyra ben)’