Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
trak·ass·er·ar●utsätta för (fortlöpande) obehag
komm.den tjocka pojken trakasserades av kamraternaregimen trakasserade de oppositionella på alla sätttrakassera ngnsedan 1784av fra. tracasser ’krångla; bråka’, till traquer ’jaga; förfölja’
Subst.:vbid1-366351trakasserande,
vbid2-366351trakassering;
trakasseri