Svensk ordbok 2009, webbversion

trakasse´ra verb ~de ~t trak·ass·er·ar●ut­sätta för (fort­löpande) o­behag komm.den tjocka pojken trakasserades av kamraternaregimen trakasserade de oppositionella på alla sätttrakassera ngnsedan 1784av fra. tracasser ’krångla; bråka’, till traquer ’jaga; förfölja’ Subst.:vbid1-366351trakasserande, vbid2-366351trakassering; trakasseri