Svensk ordbok 2009, webbversion
[tårs`ka]
verb ~de ~t
torsk·ar●råka illa ut
vard.○spec.åka fast
torska för snuten○spec. äv.(snöpligt) förlora
de torskade mot bottenlagettorska (mot ngn/ngt), torska (i ngt)sedan 1956; i slangspråk 1934till 1torsk 3
Subst.:vbid1-365624torskande