Svensk ordbok 2009, webbversion

torrlägga [tår`-] verb torrlade torrlagt, pres. torrlägger torr|­lägg·er●göra (våt­mark e.d.) torr vanligen genom att av­leda vatten geogr.torrlägga träsk­markerna○äv. bildligtstoppa till­förseln av sprit till skämts.torrlägga ngtsedan ca 1520Peder Månssons Skrifter på svenskafornsv. thörläggia Subst.:vbid1-365507torrläggande, vbid2-365507torrläggning