Svensk ordbok 2009, webbversion

torpe´d substantiv ~en ~er torped·en●spol­formig undervattensprojektil med spräng­laddning och egen styr- och drivanordning för bekämpning av fientliga far­tyg mil.sjö.torpedanfalltorpedträffen mål­sökande torpedkryssaren sänktes med en väl­riktad torped○ibl. om liknande projektil som av­fyras från flyg­planflygtorpedlufttorped○äv. bildligt om person i undre världen som ut­för kriminella upp­drag för ngns räkningsedan ca 1875via eng. av lat. torpe´do ’darrocka; darr­ål; stelhet’, till torpe´re ’vara stel, styv’