Svensk ordbok 2009, webbversion

to`rnfalk substantiv ~en ~ar torn|­falk·en●en mindre, röd­brun falk med lång stjärt, som tar sitt byte på marken och oftast häckar i gamla kråk­bon el. på klipp­hyllor, ibl. i torn zool.en ryttlande tornfalk som spanade efter bytesedan 1748